KEMISKA FÖRORENINGAR INOMHUS

Några  exempel på vanliga  orsaker till kemiska inomhusmiljöproblem.

Nya tider - nya byggmaterial. De nya byggmaterialen gör det lättare att bygga, är estetiska och hållbara men är också ofta av ganska blandad kemisk natur. Deras egenskaper blir därför svåra att överblicka, särskilt i kombination med andra material som innehåller andra kemikalier.

De flesta byggnadsmaterial fungerar bra i vår inomhusmiljö eftersom de inte ger upphov till lukt eller annan irritation. En del material kan, när de är nya, under en begränsad tid avge kemikalier. Lösningsmedel, mjukgörare och andra tillsatser kan då ge upphov till lukt och obehag. Vissa kemiska ämnen i byggnads- och inredningsmaterial kan påverka hälsan. Ett känt exempel är formaldehyd som avges från träbaserade skivor som används vid t ex bygge och inredning. Mängden formaldehyd är därför reglerad (se Kemikalieinspektionens författningssamling KIFS 1988:8 9 kap 21-21§§). Ett annat känt exempel är radon, en lukt- och färglös gas, som kan påverka oss på lång sikt. Radon kan finnas i för höga halter överallt, eftersom det kan komma från mark, vatten och väggar. Det är alltså inte bara s k "blåbetonghus" som är drabbade.

Alla material påverkas av "tidens tand". En del material bryts ner snabbare än andra. De påverkas av flera olika faktorer såsom slitage och nötning, värme, syret i luften, fukt etc. Det är känt att fukt i hus kan skapa förutsättningar för mögel. Impregnering och målning av trä är exempel på sätt att skydda sig mot mögelangrepp.  Mindre känt är att fukt även kan bidra till att byggmaterialen påverkas kemiskt. Ett exempel på detta utgörs av PVC-mattor som limmats mot betong. Om betongen varit fuktig i samband med eller efter mattläggningen kan en process ha inletts där både limmet och mattan börjat brytas ner varvid  lukt och obehag kan uppstå.

Fukt kan även på lång sikt påverka impregnerat trä så att det utgör en grogrund för specialiserade mikroorganismer. Processen tar relativt lång tid och det har visat sig att mögellukt i t ex villor inte alltid härrör från mögel utan kan komma från virke som behandlats med vissa träskyddsmedel. Föreningar med klorfenol kan under mikrobiell påverkan omvandlas till kloranisoler, en grupp ämnen som luktar obehagligt och kan påminna om mögel. Mest känd är kanske kloranisol för att förstöra vin genom dålig lukt och smak, s k korksmak. Klorfenoler upphörde för övrigt att vara tillåtna i träskyddsmedel runt slutet av 70- och början av 80-talet. 

Slutligen kan även verksamhet i byggnaden och dess omgivning påverka kvaliteten på inomhusluften. Lukter kan komma in i och spridas via ventilationssystemet. Trafik, massafabrik eller reningsverk i närheten, systembolag eller garage i huset, oljespill i villans källare är alla exempel på källor till emissioner som kan upplevas som mer eller mindre störande. Även i en byggnad som totalrenoverats för att användas till annan verksamhet än den tidigare kan det finnas kvar emissionskällor. 

Kemikalieinspektionen har en hel del information om kemikalier det finns bland annat en kortfattad broschyr  om vad man ska tänka på när man bygger och målar själv. Man kan även söka mer detaljerad information på www.kemi.se. När det gäller radon kan man titta på Strålskyddsinstitutets hemsida www.ssi.se för att läsa mer.