• Prislista • Privatpersoner • Blanketter • För skadeutredare • Mark &  vatten • e-butik •  

 

Analyser

Sjukahusprovet DNA
Mikrobiell Skadekontroll
Absolut hussvamp
Hussvamp kontroll
Mycotape
MVOC
VOC långtidsprov
VOC m luftpump
Analyser
VOC m referens
Polycykliska aromater (PAH)
Kaseinspackel
Asbest
PCB
Pentaklorfenol
Formaldehyd
Mjukgörare ftalater
Flamskyddsmedel
Spårgasmätning
Luftcheck
Porluft


 

anoZona AB

Vi får endast post på gatuadressen!
Vallongatan 1

752 28, Uppsala

Telefon: 018 444 43 41

 


Epost: info(at)anozona.se
Webb: www.anozona.se

 

 

Mjukgörare för plaster 

 

Höga halter mjukgörare påskyndar utvecklingen av allergier och kan vara irriterande för en del människor. I inomhusmiljön är det framför allt PVC-mattor som är en stor källa men mjukgörare finns i nästan alla (mjuka) plastprodukter.

I analysen ingår följande substanser:

*       Dimetylftalat (DMP)

*       Dietylftalat (DEP)

*       Dibutylftalat (DBP)

*       Diisobutylftalat (DIBP)

*       Bensylbutlftaalat (BBP)

*       Bis(2-etylhexyl)ftalat (DEHP)

*       Dioktylftalat (DOP)

Provtagning

Ta upp 10 mg damm genom att dammsuga med ett kaffefilter instoppat i dammsugarröret. Sänd in för analys i aluminiumfolie. OBC ej i plastpåse!.

 Provtagningsprotokoll kan laddas hem här.  Priser mm i analysförteckningen här. Provsvarsexempel 

Om ftalater

Mjukgörare är ämnen som tillsätts polymera material, framför allt termoplaster, såsom t ex PVC, för att de ska bli mer lättbearbetade vid tillverkning i industrin och slutprodukten användarvänlig.

Många polymera material är mer eller mindre hårda i rumstemperatur (detta bestäms av polymerens glasomvandlingstemperatur). För att göra dem ”mjukare” kan polymerens, d v s molekylkedjans, kemiska struktur ändras men man kan även välja att göra en tillsats av mjukgörande ämnen för att göra polymeren mindre styv. Tillsatsen av mjukgörare modifierar egenskaperna utan att reagera med materialet, d v s polymerens kemiska sammansättning ändras inte.

Texanol och TXIB är två exempel på mjukgörare som förekommer i material, färg och plastmattor och som appliceras på stora ytor såsom väggar och golv, och därför kan bidra till denna lukt. Oftast är lukten från mjukgörare inte till besvär och vi tänker inte på den. Det har hänt att lukten inte avklingar i den förväntade takten vilket kan bero på val av mjukgörare i produkten. I ovanliga fall  kan orsaken vara en felformulering.

Fukt bidrar också till att lyfta fram dessa lukter och ibland kan det leda till obehag. Fukten kan komma från städning, golvtvätt etc, en skada, t ex i form av läckage och dylikt i byggnaden, men kan även härröra från då huset byggdes.

Till s k byggfukt räknas bland annat att betongen inte fått torka ordentligt innan plastmattan limmades på golvet. Betongens kemi bidrar då till att mjukgörare i lim och mattor bryts ner.

Alkoholerna 1-butanol och 2-etyl-1-hexanol uppstår när mjukgöraren DEHP bryts ner. Dessa nedbrytningsprodukter kan ofta uppmätas i inneluft i samband med fuktskador och används därför gärna som ”fuktskadeindikatorer”. Oavsett om skadan är från byggtiden eller nyare upptäcks den ofta på grund av att det finns en obestämd, något obehaglig, lukt på platsen. Limmet som ligger närmast betongen kan då vara helt nerbrutet, kladdigt och illaluktande.

DEHP som nämndes ovan är en ftalat. Liksom TXIB och Texanol används ftalater som mjukgörare. De förekommer allmänt på grund av de goda egenskaper de har. I vissa mjuka plaster kan ftalater utgöra halva vikten. Många ftalater betraktas som relativt harmlösa ur hälsosynpunkt men det finns några som ger en ökad cancerrisk samt reproduktionsstörningar. Till dessa hör DEHP som förr var den mest använda ftalaten men har nu börjat fasas ut till förmån för andra mjukgörande ftalater.

Eftersom små barn gärna stoppar saker i munnen har EU infört en restriktion på användandet av 6 ftalater, vilka inte får användas i produkter avsedda för barn 0-3 år . Förutom DEHP är det DPB, BBP, DOP, DINP och DIDP.

För övrigt kan nämnas att ftalater används inte bara som mjukgörare utan även i deodoranter, hårspray, parfym (där det kan vara upp till 19g/kg) och kosmetika samt i rengöringsmedel. Eftersom ftalater förekommer i många produkter är risken för att utsättas för dem är hög. 

I ett par studier har man tittat på förekomsten av hälsofarliga kemikalier i damm, bland annat Greenpeace ”Consuming Chemicals” samt i en undersökning av belgiskt husdamm. I en svensk studie har man funnit att det finns en ökad risk för skolbarn att få astma med ökad halt av ftalaten DEHP i damm i hemmet. Man har inte hittat samma förhållande för andra ftalater. Ännu är orsaken inte känd men eftersom DEHP inte har visat sig vara sensibiliserande, d v s inte allergiframkallande, misstänker man att inandning av damm med DEHP istället bidrar till att öka känsligheten för andra (sensibiliserande) ämnen, s k adjuvans (”DBH-studien”, Bornehag et al).

Andra mjukgörare som förekommer är organofosfater och adipater.

Analyser

Analys av mjukgörare kan göras dels på luftprov dels på materialprov.

Analys av DEHP och andra ftalater görs enklast i dammprov.

TXIB, texanol samt nedbrytningsprodukterna 1-butanol och 2-etyl-1-hexanol kan ses i t ex MVOC-analysen som görs på luftprov

 

Copyright © 2004 anoZona AB
Senast ändrad: 09 februari 2012