Sanering av
byggnader.
En renovering sker i
två steg.
Saneringen innebär att skadat material tas bort/rengörs och
att området därefter saneras/städas mycket noga. Därefter släpps
snickarna in för att återställa.
Sanering är en
profession!
Att mögelsanera kräver kunskap om mögel och fukt. SWESIAQ
(Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality
and Climate) har givit ut riktlinjer för sanering. I den ingår
utbildningar samt metodik för att sanerare skall skydda sig
själv och andra för exponering under saneringsarbetet. De allra
viktigaste punkterna beskrivs nedan. I övrigt är
beskrivningen inkomplett. Vi hänvisar till SWESIAQ.
"Målet med sanering är
att avlägsna eller rengöra mikrobiellt skadat material med
arbetsmetoder som skyddar de boende, genom att minimera
spridningen av skadliga ämnen från saneringsområdet och skyddar
saneringspersonalen från att exponeras."
En professionell sanerare
ser till att åtminstone följande punkter följs
1 . Orsaken till
fuktproblemen skall vara identifierad och åtgärdad.
Oftast behöver man ha en
skadeutredare som avgör orsaken och omfattningen på skadorna
samt gör en åtgärdsplan inlusive saneringsplan. Här kan
SWESIAQ´s cheklista för skadeutredare tjäna som underlag.
2. Avgränsningar som
förhindrar spridning av föroreningar till andra delar av
byggnaden och att tredje man inte skadas.
Ofta plastar man in
saneringsområdet och lägger ett undertryck i zonen med hjälp av
fläktar. Förorenat material läggs i säck som dammsugs på utsidan
och bärs ut utan att passera oskadade delar. Smutsiga overaller
lämnas i sluss till förorenat område.
3. Saneringen
genomförs utan fara för saneringspersonalen.
Rätt skyddsutrustning i
form av hjälm, filter och overaller bärs av personalen förutom
de ordinarie skyddsåtgärderna vid rivningsarbete. Man kan nå
mycket höga nivåer när det gäller sporer och mögelfragment i
luften vid rivningsarbete. Se vidare Arbetarskyddstyrelsen
AFS 2005:1. 4.
Att saneringen utförs enligt saneringsplanen
Saneringsplanen föreskriver
vad som kan saneras, vad som bör bytas och hur man hanterar
misstänkta skador som upptäcks under saneringen. Mycket
kort så gäller följande grundregler.
- Icke porösa
byggnadsmaterial (som metall, glas och hårdplast) kan nästan
alltid saneras.
- Semiporösa
och porösa byggnadsmaterial som trä, och betong kan i vissa
fall saneras (beroende på ytstrukturen och
nedsmutsningsgraden).
- Porösa
byggnadsmaterial som akustikskivor, isolering, och
gipsskivor kan sällan/aldrig saneras.
- Kemikalier
undviks utom vid hussvampsskador då borsalter kan vara
nödvändiga.
Sanering sker med
hållbara metoder med minsta möjliga miljöpåverkan. Till
tvätt bör t.ex, om möjligt, tvållösning användas.
5. Att
avfallshanteringen sker på ett miljövänligt och godkänt
sätt.
Kontaminerat
byggnadsmaterial skall inte återvinnas för återbruk i nya
hus.
6. Att resultatet blir det avsedda.
Vi ser det som
ytterligt viktigt att saneraren verifierar resultatet med
uppföljande mätningar av innemiljön vilket innebär att man
bör mäta status även före saneringen.
Ladda ner SWESIAQ´s
riktlinjer här
>>>>>
|
